EPDM står för Eten-Propen-Dien-Monomer, vilket är en form av syntetiskt gummi med mycket god egenskaper mot väder, UV-strålning och ozon. Dess starkaste egenskap är just dess imponerande motståndskraft mot miljöpåverkan, vilket gör EPDM perfekt för en lång rad bygg- och industrirelaterade ändamål.
Vi förklarar EPDM
EPDM-gummi är en syntetisk elastomer som framställs genom att polymerisera eten, propen och en mindre mängd dien (ofta dicyklopentadien eller etylidennorbornen). Denna kombination ger materialet en struktur som är ovanligt motståndskraftig mot föråldring, värme och diverse kemiska påfrestningar. Dessutom har EPDM en förmåga att bibehålla sin elasticitet även efter lång tids exponering för väder och vind. Det är därför vanligt att EPDM-ark eller -membran utnyttjas i branscher som bygg och fastighet, särskilt när man är ute efter både hållbarhet och flexibilitet.
För den oinvigde kan man beskriva EPDM som en vidareutveckling av naturliga och tidiga syntetiska gummimaterial. Naturligt gummi från latex har använts i århundraden, men med industrialismens utveckling och de ständigt ökande kraven på högre prestanda i extrema miljöer uppstod ett behov av syntetiska alternativ. EPDM kom att bli en av de mest framträdande lösningarna, just tack vare sina unika egenskaper och sin relativt kostnadseffektiva produktion.
Vad står egentligen förkortningen EPDM för?
Förkortningen EPDM är en sammansättning av initialerna för de monomerer som ingår i gummit:
– Eten (engelska: ethylene)
– Propen (engelska: propylene)
– Dien (engelska: diene)
– Monomer
Dessa olika beståndsdelar ger EPDM dess karakteristiska motståndskraft och flexibilitet. Genom att variera mängden dien och den specifika typen dien som används i polymeriseringen kan man dessutom justera gummits egenskaper för olika ändamål. Somliga varianter av EPDM är mer anpassade för högre temperaturer, andra för kemisk resistens, medan ytterligare varianter kan optimeras för att vara mer elastiska vid låga temperaturer. Just denna skräddarsydda variationsmöjlighet är en av anledningarna till att EPDM-gummi har blivit populärt inom byggindustrin där projekt ofta kräver exakta prestandakrav.
Då uppfanns materialet och detta använde man före dess!
EPDM-gummi började utvecklas under mitten av 1900-talet, när forskare sökte nya syntetiska polymerer för att lösa de problem som naturligt gummi och enklare syntetiska gummimaterial inte klarade av. Det var framför allt under 1950- och 1960-talen som fler och fler syntetiska gummisorter började patenteras. EPDM introducerades kommersiellt i större skala under 1960-talet. Innan dess använde man främst naturgummi eller tidiga syntetiska gummisorter såsom styren-butadiengummi (SBR) och butylgummi, men dessa saknade ofta tillräcklig beständighet mot ozon och UV-ljus.
Vid tillverkning av EPDM-gummi blandas eten, propen och dien i en polymerisationsreaktor. Denna process kan genomföras på olika sätt, men vanligt är att man använder en lösningsmedelsprocess eller en suspensionsprocess. De kemiska reaktionerna sker under kontrollerade temperatur- och tryckförhållanden, ofta i närvaro av katalysatorer (exempelvis Ziegler-Natta-katalysatorer) för att styra molekylstrukturen i önskad riktning. Råprodukten (baspolymeren) kan sedan vulkas, vilket innebär att man korslänkar molekylkedjorna med hjälp av svavel eller peroxider för att åstadkomma det slitstarka och elastiska material som EPDM-gummi är känt för.
Egenskaper för EPDM-gummi
När man diskuterar om EPDM-gummi och materialets egenskaper finns det några särskilda punkter som sticker ut:
Utomhusbeständighet och livslängd
EPDM är oerhört motståndskraftigt mot väder, vind, UV-strålning och ozon. Detta bidrar till en lång livslängd även vid kontinuerlig exponering utomhus.
Temperaturtålighet
Gummit bibehåller sin elasticitet vid både höga och låga temperaturer. Det kan ofta hantera temperaturspann från cirka -40 °C upp till +120 °C eller ännu högre, beroende på variant och tillsatser.
Kemisk resistens
EPDM uppvisar god resistens mot många vattenbaserade kemikalier, vissa syror och alkalier. Det är också svällningsresistent i polära lösningsmedel, men kan däremot påverkas av exempelvis olja och petroleumprodukter.
Elasticitet och mekanisk styrka
EPDM-gummi har generellt hög slitstyrka och bra förmåga att återhämta sig från deformation, särskilt när det vulkats korrekt.
Låg ångpermeabilitet
Även om EPDM inte är helt gas- eller ångtätt, har det relativt låg permeabilitet, vilket gör det användbart i vissa tätningssammanhang.
Den här kombinationen av egenskaper, speciellt väderbeständigheten ihop med god elasticitet, är en av de viktigaste anledningarna till att EPDM ofta rekommenderas för bygg- och fastighetsprojekt som kräver lång livslängd och minimal underhållsinsats.
Ta del av alla dessa egenskaper du med, beställ dina specialtillverkade gummiprodukter i EPDM (eller annat gummimaterial) hos Formgummigruppen i Sverige! Här finns alltifrån tätnings- och gummilister till helt custom gummidetaljer, framtagna efter dina specifikationer. Fantasin sätter gränserna.
Är det bara svart färg som gäller, eller finns de i andra utföranden?
En vanlig uppfattning är att EPDM-gummi enbart existerar i svart form. Detta stämmer till viss del historiskt, eftersom svart färg (ofta genom tillsats av kimrök, s.k. carbon black) fungerar förstärkande och förbättrar vissa mekaniska egenskaper, exempelvis nötningstålighet och UV-resistens. Kimrök hjälper dessutom till att leda bort värme, vilket ytterligare skyddar materialet från åldrande. Därför dominerar svart EPDM på marknaden, framför allt när det används som takmembran eller liknande byggapplikationer där UV-strålning är av stor betydelse.
Numera finns dock EPDM i flera färgvarianter, bland annat vit och grå, vilka är populära när man vill minska värmeabsorption (till exempel på tak i varmare klimat). Vissa ljusare pigment kan emellertid leda till något sämre UV-beständighet jämfört med svart EPDM, men skillnaden kan kompenseras med hjälp av särskilda tillsatser. I regel är det alltså inte så att gummit per automatik blir “dåligt” i andra färger, men materialet kräver lite mer genomtänkt formulering och ibland tätare kvalitetskontroller för att upprätthålla samma prestanda över tid.
Vilka användningsområden finns för materialet?
EPDM har ett brett användningsspektrum inom olika delar av byggsektorn, men även utanför. Inom bygg och fastighet återfinns det ofta som taktäckningsmembran på låglutande tak tack vare dess vädertålighet och smidiga installation. Det förekommer också i genomföringar, fogband och tätningslister runt fönster, dörrar och fasader. Eftersom EPDM är mycket elastiskt och åldersbeständigt bidrar det till att konstruktioner behåller sin täthet över tid.
Inom VVS-området används EPDM i packningar, slangar och rörkopplingar, speciellt då det behövs tålighet mot varmt vatten eller ånga. Materialets robusta karaktär och motstånd mot kemiska påverkan gör det också användbart inom industri, bland annat för transportband och vibrationsdämpande element. Andra vanliga tillämpningar är:
– Tätningslister i bil- och fordonsindustrin (dörrar, fönster, bagageutrymmen)
– Isolerande komponenter i elektriska installationer
– Skyddande höljen i vissa typer av kablar
– Trädgårds- och bevattningssystem (vattenledningar, slangar)
En ständigt växande marknad är applikationer där hållbarhet, miljöhänsyn och lågt underhållsbehov är viktigt. EPDM, som är relativt enkelt att återvinna i form av granulat eller andra återvunna materiallösningar, uppfyller många krav som ställs av samtida miljö- och hållbarhetsstandarder.
Andra gummin med liknande egenskaper
Det finns flera syntetiska gummimaterial vars egenskaper överlappar med EPDM. Ett sådant exempel är butylgummi, som också har hög motståndskraft mot gas- och vätskepermeation samt god väderbeständighet. Dock brukar butylgummi inte vara lika bra som EPDM vad gäller långvarig exponering för UV-strålning. Neoprengummi (polykloropren) är ett annat syntetmaterial med god väderbeständighet, men det har i regel sämre temperaturflexibilitet vid mycket låga temperaturer än EPDM och tenderar att vara dyrare.
I branscher som kräver hög temperaturtålighet och oljeresistens (exempelvis inom petrokemi) är FKM-gummi (fluorkolvätebaserat gummi, ofta kallat Viton) mycket effektivt, men det är betydligt dyrare och inte lika flexibelt i kyla som EPDM. För många byggapplikationer är EPDM i ett slags “sweet spot” gällande pris, funktion och livslängd.
Summering – finfina egenskaper för EPDM-gummi
EPDM-gummi (Eten-Propen-Dien-Monomer) är ett syntetiskt gummimaterial som har utvecklats sedan mitten av 1900-talet för att möta ökande krav på väderbeständighet, UV-tålighet och flexibilitet. Tidigare förlitade man sig på naturgummi eller enklare syntetiska varianter som SBR och butylgummi, men EPDM utmärker sig med sin långtidsbeständighet och relativa ekonomiska fördel. Det tillverkas genom polymerisering av eten, propen och dien, ofta med Ziegler-Natta-katalysatorer, och kan vulkas för att förbättra dess mekaniska och kemiska egenskaper.
Materialets motståndskraft mot UV-ljus, väder, temperaturvariationer och kemisk påverkan gör det till ett populärt val i både bygg- och industrisektorn. I byggbranschen nyttjas EPDM i allt från taktäckningsmembran och tätlister till slangar och packningar för VVS-applikationer. Det är möjligt att tillverka EPDM i olika färger, även om svart fortfarande är vanligast. Alternativa syntetiska gummimaterial såsom butyl, neopren eller FKM kan i vissa sammanhang uppvisa snarlika egenskaper, men val av material beror alltid på en noggrann avvägning av krav på temperaturbeständighet, kemisk resistens, flexibilitet och budget.
I ljuset av dagens fokus på miljömässig hållbarhet och kostnadseffektivitet fortsätter EPDM att vara ett förstahandsval för många aktörer inom bygg och fastighet. Oavsett om det gäller takläggning, tätning eller industriella tillämpningar är EPDM-gummi och dess egenskaper svåra att slå, särskilt när långa livscykler och minimal underhållsinsats prioriteras. På så vis bidrar EPDM till att forma framtidens hållbara konstruktioner – och det är just denna kombination av robusthet, mångsidighet och tillförlitlighet som får allt fler att vända sig till EPDM som det självklara gummivalet.
Vill du läsa om något annat materials egenskaper, eller kanske ett helt annat område för den delen? Tveka inte att tipsa oss om intressanta ämnen!
