En besiktning av schaktbotten genomförs genom okulär kontroll (ögonkontroll) och teknisk mätning av den yta där ett byggnadsfundament ska vila, med fokus på bärighet, jämnhet, dräneringsförhållanden och materialegenskaper. Den utförs av en sakkunnig geotekniker eller entreprenör och detta sker såklart före grundläggning. Metoder som provgropar, penetrometerprov, lasermätning och okulär bedömning används för att säkerställa att marken uppfyller tekniska krav enligt gällande standarder och byggnormer. I artikeln här under utforskar vi mer om detta ämne.
Vad är en schaktbotten? Det förklarar vi här!
En schaktbotten är den undre ytan av en schaktning där byggnadens grund vilar. I praktiken innebär detta den punkt där utgrävningen slutar och där själva byggnadsfundamentet tar vid – alltså ett direkt gränsskikt mellan byggnad och mark faktiskt. Det är här krafter från byggnaden överförs till undergrunden, vilket gör att denna yta spelar en avgörande roll för byggnadens stabilitet och livslängd.
Begreppet används främst inom mark- och anläggningsarbete och är särskilt förekommande i samband med husbyggen, infrastrukturprojekt och större anläggningar där grundläggningen sker i jord eller berg. En korrekt utförd schaktbotten, som är väl planerad, utförd och kontrollerad, är nödvändig för att undvika framtida sättningar, vatteninträngning, frostskador eller strukturella problem.
I behov av schakt, gräv- och markarbeten, stort som smått? Vänd dig till LIP AB så är den uppgiften löst!
Djur och underlag
Exponerad jord eller berg är vad en schaktbotten i praktiken består av, efter att överliggande jordlager och massor schaktats bort. Materialet kan variera beroende på platsens geotekniska förutsättningar – det kan röra sig om naturliga jordarter som morän, lera, sand, silt eller sprängsten, eller om man förstärkt med ett bärlager av exempelvis makadam eller kross.
Djupet på schaktbotten beror i första hand på byggnadens typ, laster, samt vilken typ av grundläggning som används. Vid enklare byggnader kan det röra sig om 0,5–1,5 meter, medan det i större byggprojekt som flerfamiljshus, industribyggnader eller infrastruktur som broar kan bli flera meter ner till fast botten, bärig jord eller berg.
Vid schaktning till större djup än 2 meter, särskilt i dåligt stabil jord, krävs ofta släntstöd eller spontsystem för att förhindra ras eller sättningar.
Grundläggningsmetoder med schaktbotten
Alla byggprojekt som kräver en grundläggning direkt i marken har per definition en schaktbotten, men utformningen, kontrollbehovet och besiktningskraven varierar stort beroende på grundläggningsmetod. Det finns tre huvudmetoder för grundläggning:
Direkt grundläggning (ytgrundläggning)
Vanligast för småhus, industribyggnader, kontor och hallar. Här vilar plattan, plintarna eller syllarna direkt på schaktbotten. Besiktning är avgörande.
Pålad grundläggning
Grunder som pålas används i områden med låg bärighet, exempelvis leror. Då går lasterna via pålar ner till fastare jordlager eller berg. Schaktbotten får här främst funktionen att fördela laster och skapa arbetsutrymme, men måste fortfarande kontrolleras.
Plint- och sula-grundläggning
Särskilt vid byggnader med punktlaster eller där man kombinerar pålar med ytlig grundläggning.
Byggnader som nästan alltid behöver noggrann kontroll av schaktbotten inkluderar:
– Småhus med platta på mark
– Prefabricerade betong- eller stålbyggnader
– Maskinhallar
– Stora industribyggnader
– Broar, stödmurar och tunnlar
– Flerfamiljshus i marknära lägen
Schaktbottenbesiktning – nästan alltid en nödvändighet
I de allra flesta fall ska en schaktbotten besiktigas innan grundläggning. Det är inte bara en rekommendation utan ett krav enligt flera byggtekniska regelverk, som Boverkets byggregler (BBR), EKS (Europeisk konstruktionsstandard) samt AMA Anläggning.
Besiktningen har till syfte att verifiera:
– Att jordlagret är tillräckligt bärande
– Att ingen organiskt material eller fyllning finns kvar
– Att lutningen är korrekt enligt ritning
– Att dränerande skikt är på plats
– Att tjälskydd finns vid behov
– Att inga vattenansamlingar uppstått
I praktiken fungerar besiktningen som en kvalitetskontroll och riskreducerande åtgärd innan byggnadens tunga delar placeras på plats.
Det här kontrolleras
En schaktbottenbesiktning sker vanligtvis i följande steg:
Okulär kontroll
Den ansvarige (ofta en platschef, besiktningsman eller geotekniker) går längs schaktbotten och kontrollerar jämnhet, lutning, nivåer och eventuella spår av oönskade material (trä, lera, fyllnadsmassor).
Kontroll av höjdnivåer
Med ett verktyg såsom totalstation eller laseravvägare, kontrolleras att rätt djup uppnåtts och att nivåerna stämmer med ritningarna. Avvikelser dokumenteras.
Jordprovtagning och kompakteringstest
I vissa fall görs provtagning för att säkerställa jordart och kontrollera att tillräcklig packning har skett (Proctor-test, plattbelastningstest eller penetrometerprov).
Fukt- och dräneringskontroll
Kontroll av eventuell fuktansamling samt att dräneringslager (ex. makadam 8/16) är korrekt inlagt och har lutning från byggnad.
Dokumentation
Alla observationer dokumenteras med text, bilder och mätvärden. I vissa fall krävs undertecknad besiktningsrapport innan arbetet får fortsätta.
Vanligt förekommande verktyg som används:
– Laserinstrument (nivå, lutning)
– Geoteknisk penetrometer (för bärighet)
– Jordfuktighetsmätare (viktigt!)
– Måttband, sloda, vattenpass
– Kamera och såklart anteckningsblock eller dylikt
Vem har behörighet att utföra en besiktning av schaktbotten?
Behörigheten att utföra en besiktning av schaktbotten beror i hög grad på projektets omfattning och komplexitet. Vid mindre byggprojekt, såsom en villa eller ett attefallshus, är det vanligt att platschefen, markentreprenören eller den kontrollansvarige (KA) själv ansvarar för besiktningen. Dessa aktörer har oftast tillräcklig erfarenhet och teknisk kunskap för att kunna bedöma schaktbottnens beskaffenhet i förhållande till byggets krav.
Vid större eller mer tekniskt krävande projekt, exempelvis flerbostadshus, kommersiella byggnader eller anläggningsarbeten, krävs i regel en mer formell kompetens. Då anlitas ofta en certifierad geotekniker eller en särskild besiktningsman som är insatt i jordmekanik och har dokumenterad erfarenhet av liknande kontroller. I vissa fall är det också krav på att besiktningspersonen har behörighet enligt BKMA, det certifieringssystem som Byggföretagen tillämpar för kvalitetssäkring.
Oavsett projektets storlek ska schaktbottenbesiktningen i de flesta fall ingå i den kontrollplan som upprättas inför byggstart och lämnas in till kommunen tillsammans med bygglovsansökan. Kontrollplanen ska granskas och godkännas av den kontrollansvarige, som också säkerställer att besiktningen genomförs enligt gällande regelverk och tekniska normer.
Såhär mycket kan du räkna med i kostnad
– Villa: ca 5 000–15 000 kr beroende på plats och omfattning
– Större projekt: 20 000–50 000 kr eller mer vid behov av geoteknisk undersökning
– Om jordprovning eller laboratorieanalyser krävs kan kostnaderna öka
Vilka brister kan en schaktbottenbesiktning påvisa?
Under en besiktning kan flera typer av brister upptäckas, bland annat:
Otillräcklig bärighet
Mark som är för lös (ex. silt eller organiskt material) måste bytas ut eller förstärkas.
Fel lutning eller nivå
Kan leda till vattenansamling under huset eller sättningar i konstruktionen.
Fyllnadsmaterial utan packning
Oförutsedda sättningar kan uppstå om återfyllnadsmassor inte är komprimerade enligt krav.
Vattenansamling/för högt grundvatten
Kan indikera bristande dränering eller behov av pumpning/tätning.
Närvaro av rötter, stubbar eller avfall
Organiskt material bryts ner och orsakar volymförlust i marken.
Tjälfarlig jord kvar på bottennivån
Riskerar frostsprängning, särskilt i norra Sverige om ej tillräckligt isolerad grund används.
Ej dokumenterade avvikelser från ritning
Måste alltid rapporteras och godkännas av kontrollansvarig.
Summering: Därför är schaktbottenbesiktning ett måste!
En schaktbotten utgör grunden för grunden – en kritisk del av varje byggprojekt där lasterna från en byggnad överförs till marken. Att kontrollera denna yta är inte bara en teknisk formalitet utan ett konkret sätt att förebygga framtida problem som sättningar, fuktskador och frostskador.
Besiktning av schaktbotten säkerställer att marken är rätt bearbetad, tillräckligt bärig, korrekt dränerad och redo för byggnation. Metoderna är väletablerade och innefattar allt från okulär kontroll till tekniska mätningar och jordprovtagning. Ansvariga för besiktning varierar beroende på projektets storlek, men alltid krävs kompetens, erfarenhet och tydlig dokumentation.
Kostnaden är försumbar i förhållande till risken. Att missa en brist i schaktbotten kan innebära hundratusentals kronor i efterföljande åtgärder – något som enkelt undviks genom noggrann förkontroll.
Oavsett om du bygger villa, industrihall eller kontorsbyggnad gäller samma sak:
En godkänd schaktbotten är grunden till ett stabilt och hållbart bygge.
